Tack, Mick Jagger, för att du finns där för mig, när jag än behöver dig. Idag behövde jag dig när jag gick igenom kirurgavdelning, som var mörk, tom och allmänt läskig. Med dig kändes den mindre läskig. Tack för att du förgyllde min kväll, när jag fick vänta på doserna som aldrig ville komma, och när jag var trött i både rygg och fötter.

Imorgon är det julbord på Pulsen med jobbet. Ska bli gött med julbord, men jag hade ju önskat att vi hade fått gå på julbord på Åhaga, precis som resten av Apoteket... Men så blir det visst när man anställda på olika ställen, pengarna räcker väl inte till eller nåt. Tråkigt är det iallafall. Man vill ju kunna festa till det lite ändå, eller hur?
Men jag är glad att det blev något julbord överhuvudtaget.

Nu ska jag kolla till mina baguetter som ligger i ugnen, om dom är färdiga tänkte jag bre på lite skagenröra, inte helt fel va? ;)